Förbandstyper

Här finns en mängd exempel på spikar och skruvar, en jämförelse mellan att spika och att skruva, skruvguider och fördjupning i val av rätt skruv vid träbyggande.

Spik

Spikning är det traditionellt vanligaste sättet att sammanfoga trä i byggnader. Det finns en mängd olika spiktyper och kvaliteter. Skruvning har ökat på senare år och används idag vid montering av skivor och i bärande konstruktioner. Byggbeslag används i kombination med spik eller skruv och underlättar överföring av krafter.

För utomhusanvändning ska spik, skruv och byggbeslag vara rostskyddade eller av rostfritt stål.

Att tänka på före spikning:

• Kommer spiken att utsättas för väta?
• Vad är det för underlag?
• Vilka material ska fästas?
• Ska ytan spacklas eller målas?
• Risk för sprickbildning.

Använd alltid varmförzinkad panelspik vid montering av utvändiga panelbrädor, om inget annat anges. Rostfri panelspik används i speciellt utsatta lägen och vid spikning av utvändig panel av ädelträ, omålade träytor, järnvitriolbehandlat eller impregnerat trä. Förborrning kan behövas vid spikning i grupper, nära ändträ samt vid hårda träslag.

Vid spikning av lister med mera som ska spacklas och målas bör dyckert användas. Använd alltid dyckert vid dold spikning.

För undvikande av galvanisk korrosion ska plåtbeslagning till exempel av koppar och aluminium fästas in med spik eller skruv av samma grundmaterial alternativt rostfritt. Använd alltid varmförzinkad spik utomhus och rostfri spik och skruv i speciellt utsatta lägen.

Varmförzinkning med större eller lika med 50 μm (mymeter) motsvarar korrosivitetsklass C4. Rostfri kvalitet A2 motsvarar korrosivitetsklass C4 medan kvalitet A4 motsvarar korrosivitetsklass C5.

‍

Skruv

Skruv finns speciellt utformad för montage av spånskivor, gipsskivor, lister, utvändiga och invändiga panelbrädor, trall, byggbeslag och golvbrädor. Skruv för bärande konstruktioner kan vara metrisk med mutter alternativt ha trägänga. Skruv används vid kraftiga konstruktioner och för att fästa byggbeslag. För montage av lim- och KL-träkonstruktioner används specialskruvar, till exempel genomgående skruvar.

Val av skruv

Gänga
‍Speciellt utformade gängor för trä. För montering av skivor eller trall har skruven en ogängad del under skruvhuvudet motsvarande tjockleken av det monterade materialet för att få god anliggning mot underlaget. Helgängad skruv: (normalgips).‍

Vanligaste ytbehandling
Invändigt: elförzinkad, fosfaterad, gulkromaterad, vitlackerad. Utvändigt: Ytbeläggning motsvarande aktuell korrosivitetsklass med avsedd livslängd, varmförzinkad, rostfritt kvalitet A2, A4 alternativt A5.‍

Huvud
Koniskt huvud: ofta rillor under huvudet för försänkt montage i trä/spånskiva/plywood/medel/hård träfiberskiva.
Trumpethuvud: för invändiga gipsskivor. Sexkantshuvud med invändig drivning som vid behov kan kompletteras med bricka.‍

‍Drivning
Rakt spår, krysspår (Philips och Pozidrive), fyrkantsspår, insex- eller torxspår.‍

Spets
Skruv med anpassad borrspets behöver inte förborras.
Penetrerande spets: för gips- och spånskivor.
Fibercutspets: används vid hårda material, till exempel spånskivor.
Trubbig spets: så kallad spikspets medför mindre risk för sprickbildning i virket än gängad spets.

Jämförelse mellan att spika och att skruva

• Högre utdragskrafter med skruv.
• Spik är mjukare än skruv och kan ta upp små rörelser i virket utan att det spricker.
• Demontering är ofta lättare med skruv.
• Undvik att skruva eller spika närmare än 100 – 150 mm från ändträ.
• Vid infästning närmare än 100 – 150 mm från ändträ gäller
  – förborra vid spikning
  – använd självborrande skruv vid skruvning.
• Spikning av utvändig panel med spikpistol bör undvikas eftersom spikarna lätt tränger in för djupt i panelbrädorna och bidrar till fuktinträngning vid spikhuvudet. Detta kan även gälla vid för hårt dragen skruv.